Trendbrott i regeringens höjning av assistansersättningen
Tre procent. Så mycket höjs assistansersättningen nästa år. Totalt blir ersättningen 342 kronor och 58 öre per assistanstimme, vilket är tio kronor per timme mer än idag. Samtidigt föreslås ersättningen indexeras, det vill säga följa utvecklingen av löner och andra kostnader. – Det är ett trendbrott och på många sätt en glädjens dag, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige.
Regeringen föreslår också att det kritiserade föräldraavdraget halveras. Det skulle leda till att fler barn fick rätt till personlig assistans, men istället har det blivit tvärtom. Här vill Tidö-partierna se över lagstiftningen som styr föräldraavdraget.
Jonas Franksson välkomnar beskeden från regeringen:
– Framförallt gläds vi åt att det ska bli en indexering av schablonen och att föräldraavdraget halveras. Halveringen av föräldraavdraget är politik när politik är som bäst. Vi som har suttit i utredningen för Stärkt assistans har visat hur felaktigt Försäkringskassan har tolkat utredningen och riksdagens intention med föräldraavdraget. En felaktig tolkad mening i lagtexten har lett till att Försäkringskassan har gjort dubbla avdrag för förälderns ansvar för barn med personlig assistans. Att regeringen går in och halverar avdraget visar att regeringar kan vara kreativa och inte behöver invänta nya utredningar när något har blivit uppenbart fel, säger han.
STIL har länge krävt att assistansersättningen ska indexeras.
– Att schablonen inte har följt löneutvecklingen på många år har gjort att man riskerar hela rätten till personlig assistans eftersom det finns för lite pengar till att sätta vettiga löner. Det är väldigt viktigt att denna indexering följer löneutvecklingen, men jag tror och hoppas att det ska bli så, säger Jonas Franksson.
Schablonersättningen per timme skulle egentligen behöva höjas med det dubbla för att följa löneutvecklingen och höjning av andra kostnader.
– Redan 2020 menade STIL att schablonen behövde höjas med 6 procent och bara de senaste två åren har vi haft löneökningar på 7,4 procent så det är klart att 3 procent är långt ifrån tillräckligt.
– Med tanke på hur man har behandlat schablonen de senaste tio åren så är höjningen och framförallt trendbrottet väldigt glädjande, säger Jonas Franksson.