– STIL har länge ansett att ansvaret för den personliga assistansen måste ligga på staten och vi är därför glada att utredningen kommit fram till samma sak. Vi har sett att individuella rättigheter inte fungerar med det kommunala självstyret och att det är stora skillnader mellan var man bor vid personlig assistans via LSS, skriver STIL i remissvaret.

Staten föreslås ta över all personlig assistans 2026, då flyttas alla beslut över till staten. Utredningen har två förslag på hur rätten till personlig assistans ska bestämmas. Det ena förslaget innebär att det inte finns någon undre gräns för antalet timmar, utan att det är praxis som ska styra. Det andra förslaget innebär en undre gräns på tre timmar grundläggande behov och 20 timmar övriga behov i veckan för att beviljas personlig assistans.

STIL befarar att praxis kan ha blivit ännu sämre 2026 och att det därför kan finnas fördelar att skriva in en undre gräns i lagen, trots att det kan innebära att några som idag har personlig assistans inte kommer att beviljas det. Vi tror att det kommer bli många fler som nekas personlig assistans med en gräns som följer praxis.

Personlig assistans handlar inte om att gå på toaletten utom om val och kontroll

STIL menar att de grundläggande behoven helt bör försvinna.

– I själva verket var ju de grundläggande behoven ett sätt att dela upp kostnaderna mellan stat och kommun. Det behövs ju inte längre om staten är ensam huvudman. Personlig assistans handlar inte om att gå på toaletten, det handlar om val och kontroll. Helt enkelt ett verktyg för att leva självbestämt i samhällsgemenskapen, skriver STIL i remissvaret.

Vi är också glada över att utredningen använt sig av Independent Living-rörelsens definition av personlig assistans i sina förslag om vad som är kvalitet i den personliga assistansen. Vi anser definitionen, det vill säga att assistansanvändaren bestämmer vem som arbetar som personlig assistent, när personen arbetar, var den arbetar, vad som ska göras och hur det ska göras ska gälla alla delar i LSS och att det skulle kunna skrivas in i lagen så fort som möjligt.

– Många assistansanvändare känner dock inte till sina rättigheter och ställer därför inte tillräckliga krav på sin personliga assistans. Vi vet att det idag finns assistansanordnare, bland annat kommuner, där assistansanvändare inte har självbestämmande. Istället skickar anordnaren personal som assistansanvändaren inte valt, på tider som passar verksamheten eller de anställda. Det är heller inte ovanligt att det finns riktlinjer för vad assistenten får och inte får göra.

Kritik mot förslag om omprövningar

STIL är kritiskt till förslaget om att Försäkringskassan ska kunna ompröva beslut som förts över från kommunen för sådant som hänt, eller ansetts ha hänt, när beslutet fortfarande var kommunalt.

– Risken är annars stor att Försäkringskassan, i sin iver att hålla nere kostnaderna, börjar överpröva kommunernas beslut bakvägen. Kommunen ska redan ha omprövat ett beslut om det förelegat väsentligt ändrade förhållanden. STIL menar att det inte finns någon anledning att ompröva beslut om inte den enskildes personliga förutsättningar ändrats.

Läs hela remissvaret till Huvudmannaskapsutredningen här nedan.