Idag presenteras utredningen om statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Utredningen föreslår att all personlig assistans ska vara statlig. Det betyder bland annat att alla som idag har personlig assistans beslutad av kommunen får statlig assistans från 1 januari 2026.

Jonas Franksson är en av experterna i utredningen. Han är nöjd med förslagen och tycker att utredningen lyssnat på assistansanvändarna.

– Från STIL tycker vi att det är väldigt bra att man från början sagt att alla med personlig assistans ska ha assistans via staten. Det betyder att ingen som idag har personlig assistans via kommunen lämnas efter. Utredaren Lars Lööw var tydlig redan från början med att utredningen ska handla om hur ett statligt huvudmannaskap ska utformas. Det har inte varit frågan om att kommunerna ska ha kvar huvudmannaskapet, säger han.

För- och nackdelar med båda förslagen

Det finns två förslag till hur det ska gå till 2026 när staten tar över all personlig assistans. Alla beslut flyttas över till staten. De nya assistansbeslut som tas kommer antingen följa de regler (domar och praxis) som gäller då, eller så bestämmer riksdagen en fast undre gräns – i förslaget tre timmars så kallade grundläggande behov och 20 timmars övriga behov totalt per vecka.

Det finns för- och nackdelar med båda förslag, menar Jessica Smaaland, STILs politiska sekreterare.

– Det vi sett är att praxis blivit hårdare och den kan vara ännu hårdare 2026. Det finns vissa domar som pekar på sex till sju timmar i grundläggande behov som undre gräns idag. Sätter riksdagen en gräns på tre timmar blir det inte domstolarna som avgör vad som ska ge rätt till personlig assistans i framtiden. Men det kan också hända att praxis har skärpts 2026 och Försäkringskassan gör ännu snävare tolkningar än idag som gör att det blir svårt att komma upp ens till tre timmars grundläggande behov, och då blir det fler som nekas personlig assistans, säger hon.

Framgång att personlig assistans definieras

I utredningen finns ett avsnitt som ringar in vad kvalitet i personlig assistans är. Det är en mycket central text, menar Jessica Smaaland.

– Här finns fem kriterier som definierar vad personlig assistans är: att assistansanvändaren bestämmer vem som arbetar som personlig assistent, när personen arbetar, var den arbetar, vad som ska göras och hur det ska göras. Tar man bort ett eller flera kriterier så är det inte personlig assistans längre. Det är en stor framgång att de här kvalitetskriterierna finns med i utredningen, de är skrivna utifrån vad vi inom Independent Livingrörelsen menar ger fullt självbestämmande, säger hon.

Bedömningarna av personlig assistans har blivit mer detaljerade och integritetskränkande. Därför hade det varit en fördel om utredningen också hade tittat på hur behovsbedömningarna kan förändras. Ett sådant så kallat tilläggsdirektiv var på gång efter valet. Men det kom aldrig från den nya regeringen.

STILs har en rad förlag om hur bedömningen av personlig assistans behöver förändras för att LSS ska leva upp till FN:s funktionsrättskonvention som Sverige har skrivit under. I rapporten LSS 2.1 föreslår STIL att de nuvarande grundläggande behoven slopas och ersätts med kvalitativa, kvantitativa och kontinuerligt omfattande behov av stöd och service. 

– Då kommer personlig assistans möta behoven i sin helhet, det vill säga samtliga behov av stöd och service som en person har, säger Jessica Smaaland.