För att förstå sin samtid måste man kunna sin historia. För att veta hur man ska agera när mänskliga och medborgerliga rättigheter ifrågasätts och monteras ner så behöver man känna till den hårda kamp som har bedrivits för att uppnå dessa rättigheter. För att inte upprepa historiska misstag behöver vi kunskap om varför vårt samhälle ser ut som det gör. 

De senaste 15 åren har assistansreformen varit utsatt för en hård och utdragen attack av det politiska systemet. Regeringar, myndigheter, kommuner och domstolar har tillsammans börjat montera ner rättigheter som vi har tagit förgivna. Rätten till frihet, jämlikhet, trygghet och självbestämmande är långt ifrån självklar för många människor i Sverige.  

Både ekonomiska drivkrafter och en förändrad samhällssyn ligger bakom den backlash vi kan se på nästan alla funktionshinderpolitiska områden, men skrämmande ofta är det ren okunskap om våra rättigheter, varför de finns och hur det kommer sig att de ser ut som de gör, som gjort att nedmonteringen har kunnat fortsätta. 

Den funktionshinderpolitiska historieforskningen i Sverige har varit otroligt eftersatt. Det var inte längesedan som stora historiska övergrepp som tvångssteriliseringarna och de vidriga kariesexperimenten på Vipeholm var fullständigt okända för allmänhet och politiker. Det har gjort att den svenska IL- och funktionhinderrörelsen har fått kämpa i ständig motvind. Intresset från professionella historiker att skriva vår historia har oftast varit svalt. Istället har enskilda pionjärer inom rörelsen tagit ansvaret att forska, skriva och berätta om vår historia för en bredare allmänhet. 

Betydelsefulla pionjärer

STIL-priset 2023 tilldelas två av dessa enormt betydelsefulla pionjärer, Margareta Persson och Susanne Berg.  

I tre nyskrivna böcker berättar Margareta Persson om den svenska funktionshinderhistorien. I "Gamla synsätt spökar än" beskriver hon på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt hur människor, vars kroppar inte passar in i normen, betraktats och behandlats genom tiderna. Boken har på kort tid blivit ett standardverk inom fältet och hon följde upp den med "Styvsystrar", som beskriver det dubbla förtryck som kvinnor med normbrytande funktionalitet ständigt utsätts för. I år släpptes "Demokratins styvbarn" som på ett genomgripande sätt skildrar den svenska funktionshinderrörelsen för den breda allmänheten. Hennes historieskrivning får en extra spets och lyskraft eftersom hon inte drar sig för att göra paralleller till, och reflektera över, vår samtid. På det sättet blir historien inte något som tillhör det förgångna utan något som man ständigt måste förhålla sig till.  

Redan för tjugo år sedan skrev Susanne Berg rörelsehinderförbundet DHR:s historia och kort därefter följde hon upp det med att skriva den svenska IL-rörelsens historia. Susanne har därefter använt sina kunskaper för att med stor pedagogik förklara varför saker ser ut som de gör och vad som skulle kunna göras bättre. De senaste åren har hon bland annat arbetat fram gedigna förslag på hur assistanslagstiftningen skulle kunna moderniseras, med ett underlag som liknar de mest genomarbetade riksdagsutredningar, och hon har visat hur det för den svenska assistanslagstiftningen så viktiga kontantstödet med fördel kan användas på andra områden till exempel rätten till teckentolk. 

För historiska pionjärinsatser i nedtecknandet av vår gemensamma historia och för att med stort skarpsinne och pedagogisk finess ha visat hur man kan undvika att göra vår historia till vår framtid tilldelas Margareta Persson och Susanne Berg STIL-priset 2023. 

Juryn för STIL-priset

Hans von Axelson, Post- och telestyrelsen, Karolina Celinska, DHR, Bengt Elmén, STIL, Jonas Franksson, ordförande i STIL, Claes Hultling, Spinalis och Veronica Kallander, STIL.

Prisutdelningen

STIL-priset delas ut torsdagen den 14 december klockan 18.00 på hotell Courtyard by Marriott, Rålambshovsleden 50 i Stockholm.

Du kan se live-sändningen av STIL-prisutdelningen på Facebook: https://www.facebook.com/STILforeningen/live_videos